Vad är nytt? - säger folk om min bok, omläsningen med Paulus. En del frågar av allmän nyfikenhet, andra efter genomläsningen.
Tja. Nyheter om en tvåtusenårig världskändis är väl sparsmakade. Men ickeförty, som Unckel sa, låt mig peka på vad jag finner.
P förblir i sin egen självbild en farisé hela livet. Ingen mer än han såg det.
Konflikten med bl.a. Petrus är djupare än vad jag har velat se.
P är en ensam man. Få steg in i allvaret och radikaliteten. På ålderns höst är han snarast lite bitter.
P talar om laget men är ingen lagspelare.
Lag är något han har problem med. Apostlarna - dessa väldiga apostlar - Torah, romersk lag. Det största problemet var han inte ens medveten om: hur kyrkan skulle komma att spela med makten och blev just den lagreligion som P kämpat mot sedan Damaskusvägen.
Korset. Ingenstans i hela Bibeln, och kyrkans historia, finner vi någon som talar så konsekvent "post-kors". Överallt annars glider paradigmen i varandra. Men inte hos Paulus.
P skiljer på Människans Natur (Adams, köttslig natur, syndens kropp) och individens val och resa. Naturen är digital, individen analog.
P ägnar i grunden hela förkunnelsen åt livet (helgelsen, kärleken, korsets praktik). GUD och Förbundet är axiomatiska hos honom.
P saknar allvaret och den djupa glädjen hos andra. Kanske fanns den - men han fick inte syn på den.
Missionen är ingen kristen verksamhetsgren. Den är teologi i görande. Det är korsets verkningsgrad som är Missionen - GUDs mission. GUDs famntag är genom Jesus vidgat till världen.
P förstod Jesus bättre än Jesus.
Nytt?
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
onsdag 29 februari 2012
torsdag 23 februari 2012
Fingertopparnas och smaklökarnas evangelium
När nattvardens bord tar oss till heligheten leder oss fotatvagningen till vardagligheten. Dessa dimensioner är väl sammanflätade, Jesus Messias är huvudpersonen i båda.
Paulus talar om vår andliga gudstjänst. Det är denna teologiska nervtråd som gör att han är så gränslöst besviken på Petrus och de andra judekristna, då de inte på allvar ser hur Kristi kors gör avtryck i varje handling, och i hela livet. Trons nya verklighet, och dess inre och yttre sidor, är den samlade teologin. Ordet smakas vid Bordet och vi känner livets – vårt eget och andras – vedermöda med våra egna händer då vi tvättar varandras fötter. Evangeliets känsligaste mottagarsensorer sitter i tungans smaklökar och fingertopparnas övade känslighet.
Evangeliet är på riktigt. Det håller öppet mot GUD, i honom som vi lever, rör oss och är till, och det verkar genom händer som rörs av kärlekens hjärta och hjärna.
Gudstjänst och socialt arbete, präster och diakoner, lekfolk och ordinerade – allt är som diamantens facetter, de speglar en enda sammansatt helhet, sprungen ur Paulus allra enklaste, men mest omfattande råd: Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag
Paulus talar om vår andliga gudstjänst. Det är denna teologiska nervtråd som gör att han är så gränslöst besviken på Petrus och de andra judekristna, då de inte på allvar ser hur Kristi kors gör avtryck i varje handling, och i hela livet. Trons nya verklighet, och dess inre och yttre sidor, är den samlade teologin. Ordet smakas vid Bordet och vi känner livets – vårt eget och andras – vedermöda med våra egna händer då vi tvättar varandras fötter. Evangeliets känsligaste mottagarsensorer sitter i tungans smaklökar och fingertopparnas övade känslighet.
Evangeliet är på riktigt. Det håller öppet mot GUD, i honom som vi lever, rör oss och är till, och det verkar genom händer som rörs av kärlekens hjärta och hjärna.
Gudstjänst och socialt arbete, präster och diakoner, lekfolk och ordinerade – allt är som diamantens facetter, de speglar en enda sammansatt helhet, sprungen ur Paulus allra enklaste, men mest omfattande råd: Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag
tisdag 21 februari 2012
Evangelium på riktigt
Paulus omläst landar i sju punkter:
1. Två paradigm. Vi måste ta hans paradigmatiska skifte på större allvar. Han lämnade sin fariseiska tydning och gick in i en helt ny. Mot Torah och laggärningarna satte han nåden och korset. GUD har gjort det och det är helt nytt. Vi har inte en motsträvig uppförsbacke för att nå Rättfärdighet. GUD ger oss den. Detta var vad som förnyade Luther och Wesley. Rättfärdighet genom tron allena. Vi kan inget göra för att kvalificera oss. GUD har gjort allt som kan och ska göras.
2. På naturens plan gäller synden eller nåden. Det är ett helt paradigmatiskt skifte. Människan är en ny skapelse, Skapelse 2.0. Vi har sedan att bekämpa vår syndiga natur genom att leva i ljuset av nåden. Vi går från GUDs fullhet till den slutliga fullheten. Vi går från GUDs frälsning till frälsningen. Vi går med GUD från Rättfärdiggörelsen till härligheten. Det är alltid samtidigt något som hände – på korset – och något vi tar emot på GUDs stora dag.
3. På vilken sida om korset står vi? Därför måste vi nu läsa om alla texter, i GT och NT, och se om de hör hemma i det gamla eller det nya paradigmet (Abraham finns i det nya, Mose och David i det gamla). Vi måste veta på vilken sida om korset vi står. (Petrus hade stora problem med det.)
4. Förbundet är försoningens tema. Försoningen ska i huvudsak läsas inom ramen för Förbundet – I tjänargestalt kom Ordet till oss och försonade allt… och älskade världen tillbaka till GUD. PoS 62, Hartman. Den rättsskipande dimensionen hämtar sina bilder från den judiska domstolen, inte det västerländska eller romerska rätten. Kyrkan har gått vilse i detta avseende under flera tusen år. Betoningen hos Paulus är helt annorlunda, och den får effekter på hela vår kristna tro, vårt tilltal, vår glädje och vårt allvar.
5. Kyrkans erbjudande av Gudsgemenskap är villkorslös. De krav som kyrkan har rest för medlemskap eller tro är helt utombibliska. Omvändelsen är främst valet mellan de gällande paradigmen och genom Jesus Messias har vi återvunnit gemenskapen med GUD. Det är detta liv vi nu har att leva med Kristus. Villkorslöst, men inte utan krav.
6. Den tro som får sitt uttryck i kärlek. Tron är hos Paulus många olika saker, och gör gemensam sak mellan GUD och Människan. När Paulus talar om att han ska föra alla till lydnad i tro exemplifierar han det sedan med fyra kapitel av anvisningar. (Rom 12-15).
7. Den kristna rörelsen är befrielse. Slöjan är borttagen, vi möter GUD som vänder sitt ansikte till oss och följer oss i den vardag som är människornas liv. Vi är befriade från allt det som begränsar oss, och det är mer en befrielse till än från. Godta varandra som Kristus har godtagit er till GUDs ära. Rom 15:17
1. Två paradigm. Vi måste ta hans paradigmatiska skifte på större allvar. Han lämnade sin fariseiska tydning och gick in i en helt ny. Mot Torah och laggärningarna satte han nåden och korset. GUD har gjort det och det är helt nytt. Vi har inte en motsträvig uppförsbacke för att nå Rättfärdighet. GUD ger oss den. Detta var vad som förnyade Luther och Wesley. Rättfärdighet genom tron allena. Vi kan inget göra för att kvalificera oss. GUD har gjort allt som kan och ska göras.
2. På naturens plan gäller synden eller nåden. Det är ett helt paradigmatiskt skifte. Människan är en ny skapelse, Skapelse 2.0. Vi har sedan att bekämpa vår syndiga natur genom att leva i ljuset av nåden. Vi går från GUDs fullhet till den slutliga fullheten. Vi går från GUDs frälsning till frälsningen. Vi går med GUD från Rättfärdiggörelsen till härligheten. Det är alltid samtidigt något som hände – på korset – och något vi tar emot på GUDs stora dag.
3. På vilken sida om korset står vi? Därför måste vi nu läsa om alla texter, i GT och NT, och se om de hör hemma i det gamla eller det nya paradigmet (Abraham finns i det nya, Mose och David i det gamla). Vi måste veta på vilken sida om korset vi står. (Petrus hade stora problem med det.)
4. Förbundet är försoningens tema. Försoningen ska i huvudsak läsas inom ramen för Förbundet – I tjänargestalt kom Ordet till oss och försonade allt… och älskade världen tillbaka till GUD. PoS 62, Hartman. Den rättsskipande dimensionen hämtar sina bilder från den judiska domstolen, inte det västerländska eller romerska rätten. Kyrkan har gått vilse i detta avseende under flera tusen år. Betoningen hos Paulus är helt annorlunda, och den får effekter på hela vår kristna tro, vårt tilltal, vår glädje och vårt allvar.
5. Kyrkans erbjudande av Gudsgemenskap är villkorslös. De krav som kyrkan har rest för medlemskap eller tro är helt utombibliska. Omvändelsen är främst valet mellan de gällande paradigmen och genom Jesus Messias har vi återvunnit gemenskapen med GUD. Det är detta liv vi nu har att leva med Kristus. Villkorslöst, men inte utan krav.
6. Den tro som får sitt uttryck i kärlek. Tron är hos Paulus många olika saker, och gör gemensam sak mellan GUD och Människan. När Paulus talar om att han ska föra alla till lydnad i tro exemplifierar han det sedan med fyra kapitel av anvisningar. (Rom 12-15).
7. Den kristna rörelsen är befrielse. Slöjan är borttagen, vi möter GUD som vänder sitt ansikte till oss och följer oss i den vardag som är människornas liv. Vi är befriade från allt det som begränsar oss, och det är mer en befrielse till än från. Godta varandra som Kristus har godtagit er till GUDs ära. Rom 15:17
lördag 18 februari 2012
Bibeln Rådström Stadsteatern
Har recenserat föreställningen efter premiärkvällen. http://tanksjalvpa.blogspot.com/
Min bok som är en omläsning av och Paulus ligger förvånansvärt nära Rådström. Kanske skulle min bok vara bra att läsa före teaterbesöket - mest för att se sammanhanget.
Men omvänt, låsning efteråt, ger här och var lite mera djup.
I min bok saknas Job. Det var nog teaterns peak, men hur begripligt det var utan sammanhang är svårare att veta.
Men. Gå och se. Köp och läs. Bibeln. Som guide kan Paulus bidra. Min bok heter Längtan efter Riket. Uppföljaren kommer nog att heta Längtans hus.
Min bok som är en omläsning av och Paulus ligger förvånansvärt nära Rådström. Kanske skulle min bok vara bra att läsa före teaterbesöket - mest för att se sammanhanget.
Men omvänt, låsning efteråt, ger här och var lite mera djup.
I min bok saknas Job. Det var nog teaterns peak, men hur begripligt det var utan sammanhang är svårare att veta.
Men. Gå och se. Köp och läs. Bibeln. Som guide kan Paulus bidra. Min bok heter Längtan efter Riket. Uppföljaren kommer nog att heta Längtans hus.
torsdag 9 februari 2012
Wright har väl rätt
när han skriver
Rätt uppfattat ger teologins språk upphov till kärlekens språk
Tänk om karl\'n får rätt. Visst borde han?
Rätt uppfattat ger teologins språk upphov till kärlekens språk
Tänk om karl\'n får rätt. Visst borde han?
Saul/Paulus
Född ca år 0, kanske lite senare. We know nothing. Under 20-talet sitter han en stund vid Gamaliels fötter. I Övrigt vet vi nothing. Tidigt 30-tal börjar han som åsiktspolis och jagar kristna. 34 möter han Jesus - den GUD han älskade visade sig vara den Jesus han förföljde. Sen i stort sett tyst till 47. 13 år i mediaskugga. Sen, 47-67, vet vi nästan allt: 3 missionsresor, 7 tal, 13 brev och troligen lite mer resande.
Fängslad. Piskad. Lynchad. Skeppsbrott...
Av 65 år ligger 40 i skugga. som Jesus. Av 30 ligger 27 i skugga.
Men ändå!
Paulus i kortform. Läs Galaterbrevet. Arg Paulus slår vilt. Och han träffar. Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag. Kortaste evangelium i Bibeln. Do it!
Fängslad. Piskad. Lynchad. Skeppsbrott...
Av 65 år ligger 40 i skugga. som Jesus. Av 30 ligger 27 i skugga.
Men ändå!
Paulus i kortform. Läs Galaterbrevet. Arg Paulus slår vilt. Och han träffar. Bär varandras bördor så uppfyller ni Kristi lag. Kortaste evangelium i Bibeln. Do it!
söndag 5 februari 2012
Olika religioner
Grovt tillyxat ser det ut som om det finns två typer av religion/tro:
1. Det är svårt att kvala in och bli med. Sen är det enkelt.
2. Det är lätt att räknas in. GUD gör jobbet. Det är sen det svåra kommer.
Paulus talar för det andra alternativet. Men vi har inte kommit dit än. Vi är mera som judar - som lever mot kraven i sin Torah. Eller som muslimer som tror att GUD berömmer och bedömer efter gärningarna.
Hur kunde det bli så?
1. Det är svårt att kvala in och bli med. Sen är det enkelt.
2. Det är lätt att räknas in. GUD gör jobbet. Det är sen det svåra kommer.
Paulus talar för det andra alternativet. Men vi har inte kommit dit än. Vi är mera som judar - som lever mot kraven i sin Torah. Eller som muslimer som tror att GUD berömmer och bedömer efter gärningarna.
Hur kunde det bli så?
fredag 3 februari 2012
Den förpackningslösa tron.
Sigge Deminger har en intressant med lite dyster artikel i Dagen idag.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=296277
Även om man kan diskutera hans exempel, och möjligen idealisering av Svenska kyrkan, så talar han om det som upptar mig.
Sekulariseringen, och med den snuttifieringen hotar tränga långt in i den kyrka som blivit mer och mer främmande för sitt folk.
Heligheten är en nyckelfråga. Men troligen ser den annorlunda ut framöver. Och då kan Sigge och jag känna oss lite främmande.
Kanske är hans huvudkritik att vi skådar människan istället för GUD. Jag tror att det är detta som fört mig i armarna på Paulus.
Pratevangelium istället för Mötet med GUD.
Tror vi är utmanade.
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=296277
Även om man kan diskutera hans exempel, och möjligen idealisering av Svenska kyrkan, så talar han om det som upptar mig.
Sekulariseringen, och med den snuttifieringen hotar tränga långt in i den kyrka som blivit mer och mer främmande för sitt folk.
Heligheten är en nyckelfråga. Men troligen ser den annorlunda ut framöver. Och då kan Sigge och jag känna oss lite främmande.
Kanske är hans huvudkritik att vi skådar människan istället för GUD. Jag tror att det är detta som fört mig i armarna på Paulus.
Pratevangelium istället för Mötet med GUD.
Tror vi är utmanade.
torsdag 2 februari 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)