om Paulus i Sändaren.

Jag har nu en lite längre artikel i Sändaren. http://www.sandaren.se/debatt/paulus-utmanar-kyrkan-igen-och-igen

Paulus

- ett försök till förenkling. (reagera gärna. Självklart? Fel? Rätt? Radikalt? Obegripligt?)

Klart man grunnar, kors och tvärs, efter en så omtumlande period av nära umgänge med Paulus. Två böcker, ett drygt 30-tal möten och samlingar, några artiklar...

Ser att min bild är kontroversiell och komplex. Ska försöka förenkla grunddragen i sommar. Vill gärna få fler som ser det jag tycker mig se: den kontroversielle Palle, som kyrkan i många stycken inte orkat följa. Men det är ju en sak. Jag menar ju dessutom att på ett antal punkter har Paulus rätt. Och kyrkan fel.

Men. Min bild kan i grunden bara levereras som paket. Saker och ting hänger samman. I olika tider har det givit goda upptäckter i kyrkans historia. Men man har gjort halt och inte följt Paulus hela vägen. Luther läste rättfärdighetsbegreppet och det öppnade hans hjärtas tro. Men han gick vilse i helgelsen och byggde lag kring boten. Paulus skulle aldrig sagt samtidigt syndare och rättfärdiggjord. Wesley gjorde samma resa två hundra år senare. Han är ännu närmare. Men hos honom blir helgelsen lagbunden och han läser inte hela Paulus. Men i fråga om nåden är han i Paulus hand.

Man måste se Saul/Paulus i sin fariseiska kultur. Hans eget livs resa är en del av hans evangelium. Han tänker och skriver som en judisk farisé. Hela tiden. Men laggärningarna - och med dem lagen och omskärelsen - sorteras in i ett helt nytt paradigm.

Paulus nytydning tar sin början vid korset. Hans tankar mognar till text under några år vid mitten av femtiotalet. Och vi kan följa dem genom resan i 2 brev till Korinth, ett brev till Antiochiaförsamlingen i Galatien och den stora sammanfattningen i Romarbrevet. Troligen under ett författarskap under kanske tre år: 54-57. Korinth är på många sätt centralort.

Efter fiaskot i Makedonien där exiljudarna jagade undan honom. Och efter talet i Aten. Som är intellektuellt hans mest briljanta. Skriver han först två ursäktande brev till Thessaloniki (ca 52). Där har vi i huvudsak farisén som skriver. Under tredje missionsresan är han sedan redo att ta ut svängarna.

Orden för det har vi i 1 Kor, och de första kapitlen där. Korset har seglat upp i det paulinska tankebygget. Dittills var det Uppståndelsen som gjorde Jesus till Messias. Från och med nu är det korset och graven som tillsammans är det nya paradigmets grund. Och det vägleder Paulus in i den djupare omprövningen av Rättfärdighetens grund. Nu blir paradigmskiftet teologi. Lagens innehåll är inte ifrågasatt. Men lagens funktion. GUD är den som ger Rättfärdighet. Kristus är den gåvan. Med det som grund blir Paulus oförsonlig mot omskärelsens självtro. Man kan inte blanda lite lag, omskärelse och kors. Då hade Kristus inte behövt dö. Detta är själva centrum i den paulinska omläsningen. Dit är inte kyrkan då, och knappast sedan, redo att gå. Man vill och kan inte frigöra sig från den mer begripliga lagbundenheten. Men det gör Paulus. Och detta skriver han sedan fram i breven till Kolosse, Efesos och Filippi, varav kanske bara Fil är riktigt autentiskt skrivet närmast Paulus. (Fast jag tror att alla 13 breven är Paulusnära.)

Michael Goulder har skildrat detta som en maktstrid mellan kyrkans olika sfärer. Jag är inte så säker på det. Snarare handlar det om en mer ideologiskt driven konflikt. Paulus är för radikal.

Men jag tror att han har rätt. Med Kristus på korset tas den generella striden med människans onda natur. Och med Uppståndelsen hennes liv att leva "i Kristus" och successivt gå in i det kristna livet - ikläda sig Herren Jesus. Då kan vi godta varandra som Kristus har godtagit oss till GUDs ära. Det är denna korsets praktik han skriver fram i Rom 12-15.

Paulus konflikt med Petrus som han själv beskriver i Gal 2 är den centrala konflikten. Först i den ser vi konsekvenserna av det nya paradigmet. Detta är en kreativ konflikt för Paulus. Men inte för Petrus.

Luther fick det rätt fram till rättfärdiggörelsen. Wesley fick det rätt till helgelsens livsväg. Men de insåg inte att gamla paradigmet och det nya kräver två uppsättningar glasögon. Texterna kan bara läsas om vi vet på vilken sida om korset vi står.

GUD har gjort det. Tillhörigheten är villkorslös, för GUD gjorde hela försoningsresan. Men inte utan krav. Kristenlivet levs varje dag - i resan mot bli så till sinnes som Kristus Jesus var...

Paulus hälsar från semestern på Malta

Som vanligt skriver han i one-liner-form:

Ni kan inte BEVEKA GUD, ni behöver inte BEVAKA GUD (eller GUDs intressen), nöj er med att BEJAKA GUD. Det är kristen tro.

24 maj 1738

En riktig Paulusdag.

På Aldersgate Street i London läste man högt ur Luthers företal till Romarbrevet. Ännu en utmärkt text att läsa.

Paulus skildrar innehållet i sin egen förståelse. Det har ofta skildrats med orden Genom tron allena.

Men det handlade om det som Paulus lägger ut i främst Galater- och Romarbreven. Han fick syn på att Rättfärdigheten var GUDs och gavs som gåva till människan.

Detta frigjorde Luther i sin kamp. Och två hundra år senare John Wesley (på Aldersgate).

Denna dimension förvandlade dessa tre. Men än verkar det inte som om vi lärt. Omvändelsen och värmda hjärtan återstår.

I offer them Christ - sa Wesley.

80 paulusar

vandrade ut till läsare på konferenserna i Linköping.

Jag har nu publicerat 320 s Paulus: Längtan efter Riket, Längtans hus och i min församling en summa av ett femtontal predikningar: 13 brev som förändrade världen.

Men mest av allt vill jag att fler vandrar med Paulus.

Efter modell från Michael Tellbe ser jag att breven med fördel läses i de fyra faser som de kanske producerades, av Paulus och flera nära honom.

Först de nästan rent fariseiska texterna i de 2 breven till Thessaloniki.

Därefter följer vi Paulus omtolkning av de teologiska grunderna i de 2 breven till Korinth, sedan Galaterbrevet och brevet till Rom, som främst är till Jerusalem.

Efter det nesliga mottagandet i Jerusalem släpper det fariseiska greppet och Paulus skriver fram kristentron i fängelse, troligen i Rom: Breven till Filemon och församlingen i Kolosse, Efesierbrevet och brevet till Filippi.

Sista sjoket är instruktionsbreven till medarbetarna Titus och Timotheos.

Läs. Njut. Djupna.

Paulus läser till slut allt genom korset. Och förstod att det gjorde också GUD

Kärlek
Omsorg
Rättfärdighet
JeSus Messias
Enhet
Trohet

Det är vad korset handlar om. Paulus har ett halvdussin olika bilder. Det är ytterst kring korset hans konflikt med Petrus djupnar. "... då hade Kristus inte behövt dö." summerar han konflikten. Eller då korinthierna delar upp sig vid nattvarden. Är Kristus delad? frågar Paulus. Var det inte för alla som han dog...

Korset var symbolen för GUDs hela gärning. Men också grunden för alla relationer.

Läs och meditera rätt förutsättningslöst kring: Rom 6:1-11, 1 Kor 1:17-25, 1 Kor 2:1-2, 2 Kor 13:4, Gal 2:15-21, Gal 3:1, Gal 5:11, Gal 5:24, Gal 6:12-15, Ef 2:14-17, Fil 2:5-11, Fil 3:18-20, Kol 1:19-20, Kol 2:13-15.

Goulder versus Sahlberg

Goulder har i sin bok om St. Paul versus St. Peter dragit ut linjerna om en grundläggande i konflikt i den unga kyrkan mellan pauliner och petriner. Jerusalem var basen för petrinerna och olika centra i väster för paulinerna, under en lång tid Efesos men G. menar att Efesos förlorades av paulinerna till petrinerna.
Han skildrar Paulus som en smarting som med anpassningen av tron till greker och romare till slut drar det längsta strået. I efterhand har kyrkan försökt jämka samman positionerna och nedtona spänningen. Matteus är den petrinska författaren, Markus och Johannes de paulinska. En sådan är också Lukas men han gör, enligt G., försök att balansera i konflikten.
Också andra teologiska reflektioner försöker läsa in detta ”maktspel” i den unga kyrkan med fler sfärer: Den matteiska, lukanska, Johanneskyrkan och Markuskyrkan etc. En del av dessa rollspel tillför nyttiga perspektiv, men är i grunden spekulativa. Men också mitt försök att läsa kronologiskt kan väcka liknande frågor.
Vi ska ha klart för oss att alla dessa tydningar är försök att tyda, förstå och genomskåda teologiska positioner som förändras. Ord, ordval och konfliktområden hjälper till att peka ut sådana arenor. Till det kommer den mera komplexa analysen av de olika skrifternas rimliga datering. Huvudparten av NTs texter placeras i slutet av det första århundradet. Ofta får 1 Thess och förvånande nog Galaterbrevet extremt tidiga dateringar till 48 och åren därefter.
Jag har i mina böcker dels godtagit kyrkans tradition att läsa breven från Paulus som paulinska, skrivna nära Paulus. I fråga om datering och kronologi följer jag i stort Tellbes i boken med Framtiden i ryggen. Av dem och Lukas berättelse i Apostlagärningarna, som jag menar är sänt när det slutar, dvs i början av 60-talet, från Rom, får vi stödjepunkter för kronologin. Med stöd av den kronologi som kan utläsas av Lukas berättelse om Paulus resande, och Paulus egna brev får vi en samlad kronologi som är rimlig. (För de första åren finns lite olika tydningar utifrån Gal resp Apg och man tvingas välja i fråga om antalet besök i Jerusalem, Paulus tystnad om Apostlamötet etc.)
Jag har snarare läst konflikten som en ideologisk kamp mellan olika tydningar, Goulder tenderar att mera tyda maktspelet. Jag har ställt personerna in i den här konflikten, G skildrar det snarare som ”politiska fält”; petriner, pauliner etc. Men frågorna som aktualiseras i mina böcker och G:s är snarlika, och oftast läser vi Paulus på ungefär samma sätt. Däremot läser jag in mycket mer i utvecklingen hos Paulus från resan från fariseismen till den mera renodlade kristentron.
Dateringen av Galaterbrevet är faktiskt en nyckelfråga. Skildrar man som jag en paulinsk utveckling är den formativa tiden under de första epistlarnas tid viktig. 1Thess anses autentiskt Paulus, men inte 2Thess. Jag ifrågasätter den separationen. Men oavsett om det är ett eller två brev menar jag att det är tydligt att den författare som skriver till Thess är ännu en farisé. Att denna person då, under samma tid, skrivit Gal är alldeles omöjligt. Detta driver Gal till en mer omedelbar närhet till 12Kor och Rom. Roms datering i slutet av 3:e missionsresan är mindre omdiskuterat, liksom författarautenticiteten.
För mig är det därför viktigt att de avgörande åren under mitten av 50-talet också åskådliggörs i 12Kor, Gal och Rom.
Då har Paulus inte bara en strid att uthärda vs Petrus, också med sin egen bakgrund har Paulus att strida. Detta fångas inte i Gs bok.
Jag har ju använt konflikten med fariséerna som mitt lackmustest. G istället skyddet av familjen Jesus och den petrinska jerusalemsförsamlingen, utvecklat av Matteus och kritiserat av Paulus. Skildringen av förlorad mark i Mindre Asien (paulinska församlingar förlorades till petriner) är en poäng hos Goulder. (Efesos är kanske den största skalpen). Och han skildrar sedan hur Kolosse är en ”återvinst” till paulinerna genom Epafras. Det är en spännande tydning.
Sammantaget finns det dock anledning att se värdet av att renodla de spänningsfält som fanns i den tidigare kyrkan, och analysera vad detta betyder för kyrkan i vår egen tid. Inte minst vad gäller de teologiska tydningarna och betoningarna.

Sommar

Palle far till Malta. Jag till Ursholmen. I höst kanske vi åter träffas.

I ryggen

hade Paulus en fariseism under omvandling. Shammai höll hårt på hela lagen hela dagen, medan Hillel bar embryot till modernismen. Men det var en religion med legalistiska inslag. Perfekt i händerna på den maktdimension som håller kontroll över människors liv. Från andra hållet - en totalitär världsmakt där kejsaren försökte svinga sig upp till gudomliga höjder. Ett världsrikets behov att kitta folket samman med Rom.

Den fd farisén hade att balansera hegemonierna. Det var genom korset han såg det. Den nya friheten. Given av GUD.
Jesus är Herre var ett upproriskt anslag.
Revolutionen stod för dörren. Men snart kröp frihetsrevolutionen upp i maktens knä. Och sitter där än.

Om detta vill Paulus säga en del på Överås ti 8 maj kl 19oo. Kyrkan före makten. (Paulusserien 2 av 3).

6 ggr Paulus

de närmaste 14 dagarna.

Lö 5 maj på Arvet. Jag ska berätta om min vandring med Paulus. Start kl 10oo

Sö 6 maj. Jag ska predika en Paulus - den gamle - som ser på sin kyrka. Centrumkyrkan 11oo

Ti 8 maj kl 19oo på Överås. Kyrkan före Makten. Hur kunde man tänka sig att kristen tro lät innan hon kröp upp i Maktens knä.
Fre 11 maj 930-1530 Seminarium om Min Paulusbild, med 4 opponenter. Anmälan 031 402599 senast fre 4 maj.
Sö 13 maj. Centrumkyrkan kl 11oo. Ett brev till Kållered har upptäckts. Hur låter det?

Och till sist

Ti 15 maj. 19oo Överås: Paulus och dagens kyrka. Välkommen till huset med rum för dig.


Sedan ska jag kränga Paulusböcker på Gemensam framtids Kyrkokonferens i Linköping.

Sedan går Paulus på sommarlov. Och folket lämnas i lugn och ro.