En riktig Paulusdag.
På Aldersgate Street i London läste man högt ur Luthers företal till Romarbrevet. Ännu en utmärkt text att läsa.
Paulus skildrar innehållet i sin egen förståelse. Det har ofta skildrats med orden Genom tron allena.
Men det handlade om det som Paulus lägger ut i främst Galater- och Romarbreven. Han fick syn på att Rättfärdigheten var GUDs och gavs som gåva till människan.
Detta frigjorde Luther i sin kamp. Och två hundra år senare John Wesley (på Aldersgate).
Denna dimension förvandlade dessa tre. Men än verkar det inte som om vi lärt. Omvändelsen och värmda hjärtan återstår.
I offer them Christ - sa Wesley.
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
torsdag 24 maj 2012
tisdag 22 maj 2012
80 paulusar
vandrade ut till läsare på konferenserna i Linköping.
Jag har nu publicerat 320 s Paulus: Längtan efter Riket, Längtans hus och i min församling en summa av ett femtontal predikningar: 13 brev som förändrade världen.
Men mest av allt vill jag att fler vandrar med Paulus.
Efter modell från Michael Tellbe ser jag att breven med fördel läses i de fyra faser som de kanske producerades, av Paulus och flera nära honom.
Först de nästan rent fariseiska texterna i de 2 breven till Thessaloniki.
Därefter följer vi Paulus omtolkning av de teologiska grunderna i de 2 breven till Korinth, sedan Galaterbrevet och brevet till Rom, som främst är till Jerusalem.
Efter det nesliga mottagandet i Jerusalem släpper det fariseiska greppet och Paulus skriver fram kristentron i fängelse, troligen i Rom: Breven till Filemon och församlingen i Kolosse, Efesierbrevet och brevet till Filippi.
Sista sjoket är instruktionsbreven till medarbetarna Titus och Timotheos.
Läs. Njut. Djupna.
Jag har nu publicerat 320 s Paulus: Längtan efter Riket, Längtans hus och i min församling en summa av ett femtontal predikningar: 13 brev som förändrade världen.
Men mest av allt vill jag att fler vandrar med Paulus.
Efter modell från Michael Tellbe ser jag att breven med fördel läses i de fyra faser som de kanske producerades, av Paulus och flera nära honom.
Först de nästan rent fariseiska texterna i de 2 breven till Thessaloniki.
Därefter följer vi Paulus omtolkning av de teologiska grunderna i de 2 breven till Korinth, sedan Galaterbrevet och brevet till Rom, som främst är till Jerusalem.
Efter det nesliga mottagandet i Jerusalem släpper det fariseiska greppet och Paulus skriver fram kristentron i fängelse, troligen i Rom: Breven till Filemon och församlingen i Kolosse, Efesierbrevet och brevet till Filippi.
Sista sjoket är instruktionsbreven till medarbetarna Titus och Timotheos.
Läs. Njut. Djupna.
torsdag 17 maj 2012
Paulus läser till slut allt genom korset. Och förstod att det gjorde också GUD
Kärlek
Omsorg
Rättfärdighet
JeSus Messias
Enhet
Trohet
Det är vad korset handlar om. Paulus har ett halvdussin olika bilder. Det är ytterst kring korset hans konflikt med Petrus djupnar. "... då hade Kristus inte behövt dö." summerar han konflikten. Eller då korinthierna delar upp sig vid nattvarden. Är Kristus delad? frågar Paulus. Var det inte för alla som han dog...
Korset var symbolen för GUDs hela gärning. Men också grunden för alla relationer.
Läs och meditera rätt förutsättningslöst kring: Rom 6:1-11, 1 Kor 1:17-25, 1 Kor 2:1-2, 2 Kor 13:4, Gal 2:15-21, Gal 3:1, Gal 5:11, Gal 5:24, Gal 6:12-15, Ef 2:14-17, Fil 2:5-11, Fil 3:18-20, Kol 1:19-20, Kol 2:13-15.
Omsorg
Rättfärdighet
JeSus Messias
Enhet
Trohet
Det är vad korset handlar om. Paulus har ett halvdussin olika bilder. Det är ytterst kring korset hans konflikt med Petrus djupnar. "... då hade Kristus inte behövt dö." summerar han konflikten. Eller då korinthierna delar upp sig vid nattvarden. Är Kristus delad? frågar Paulus. Var det inte för alla som han dog...
Korset var symbolen för GUDs hela gärning. Men också grunden för alla relationer.
Läs och meditera rätt förutsättningslöst kring: Rom 6:1-11, 1 Kor 1:17-25, 1 Kor 2:1-2, 2 Kor 13:4, Gal 2:15-21, Gal 3:1, Gal 5:11, Gal 5:24, Gal 6:12-15, Ef 2:14-17, Fil 2:5-11, Fil 3:18-20, Kol 1:19-20, Kol 2:13-15.
måndag 14 maj 2012
Goulder versus Sahlberg
Goulder har i sin bok om St. Paul versus St. Peter dragit ut linjerna om en grundläggande i konflikt i den unga kyrkan mellan pauliner och petriner. Jerusalem var basen för petrinerna och olika centra i väster för paulinerna, under en lång tid Efesos men G. menar att Efesos förlorades av paulinerna till petrinerna.
Han skildrar Paulus som en smarting som med anpassningen av tron till greker och romare till slut drar det längsta strået. I efterhand har kyrkan försökt jämka samman positionerna och nedtona spänningen. Matteus är den petrinska författaren, Markus och Johannes de paulinska. En sådan är också Lukas men han gör, enligt G., försök att balansera i konflikten.
Också andra teologiska reflektioner försöker läsa in detta ”maktspel” i den unga kyrkan med fler sfärer: Den matteiska, lukanska, Johanneskyrkan och Markuskyrkan etc. En del av dessa rollspel tillför nyttiga perspektiv, men är i grunden spekulativa. Men också mitt försök att läsa kronologiskt kan väcka liknande frågor.
Vi ska ha klart för oss att alla dessa tydningar är försök att tyda, förstå och genomskåda teologiska positioner som förändras. Ord, ordval och konfliktområden hjälper till att peka ut sådana arenor. Till det kommer den mera komplexa analysen av de olika skrifternas rimliga datering. Huvudparten av NTs texter placeras i slutet av det första århundradet. Ofta får 1 Thess och förvånande nog Galaterbrevet extremt tidiga dateringar till 48 och åren därefter.
Jag har i mina böcker dels godtagit kyrkans tradition att läsa breven från Paulus som paulinska, skrivna nära Paulus. I fråga om datering och kronologi följer jag i stort Tellbes i boken med Framtiden i ryggen. Av dem och Lukas berättelse i Apostlagärningarna, som jag menar är sänt när det slutar, dvs i början av 60-talet, från Rom, får vi stödjepunkter för kronologin. Med stöd av den kronologi som kan utläsas av Lukas berättelse om Paulus resande, och Paulus egna brev får vi en samlad kronologi som är rimlig. (För de första åren finns lite olika tydningar utifrån Gal resp Apg och man tvingas välja i fråga om antalet besök i Jerusalem, Paulus tystnad om Apostlamötet etc.)
Jag har snarare läst konflikten som en ideologisk kamp mellan olika tydningar, Goulder tenderar att mera tyda maktspelet. Jag har ställt personerna in i den här konflikten, G skildrar det snarare som ”politiska fält”; petriner, pauliner etc. Men frågorna som aktualiseras i mina böcker och G:s är snarlika, och oftast läser vi Paulus på ungefär samma sätt. Däremot läser jag in mycket mer i utvecklingen hos Paulus från resan från fariseismen till den mera renodlade kristentron.
Dateringen av Galaterbrevet är faktiskt en nyckelfråga. Skildrar man som jag en paulinsk utveckling är den formativa tiden under de första epistlarnas tid viktig. 1Thess anses autentiskt Paulus, men inte 2Thess. Jag ifrågasätter den separationen. Men oavsett om det är ett eller två brev menar jag att det är tydligt att den författare som skriver till Thess är ännu en farisé. Att denna person då, under samma tid, skrivit Gal är alldeles omöjligt. Detta driver Gal till en mer omedelbar närhet till 12Kor och Rom. Roms datering i slutet av 3:e missionsresan är mindre omdiskuterat, liksom författarautenticiteten.
För mig är det därför viktigt att de avgörande åren under mitten av 50-talet också åskådliggörs i 12Kor, Gal och Rom.
Då har Paulus inte bara en strid att uthärda vs Petrus, också med sin egen bakgrund har Paulus att strida. Detta fångas inte i Gs bok.
Jag har ju använt konflikten med fariséerna som mitt lackmustest. G istället skyddet av familjen Jesus och den petrinska jerusalemsförsamlingen, utvecklat av Matteus och kritiserat av Paulus. Skildringen av förlorad mark i Mindre Asien (paulinska församlingar förlorades till petriner) är en poäng hos Goulder. (Efesos är kanske den största skalpen). Och han skildrar sedan hur Kolosse är en ”återvinst” till paulinerna genom Epafras. Det är en spännande tydning.
Sammantaget finns det dock anledning att se värdet av att renodla de spänningsfält som fanns i den tidigare kyrkan, och analysera vad detta betyder för kyrkan i vår egen tid. Inte minst vad gäller de teologiska tydningarna och betoningarna.
Han skildrar Paulus som en smarting som med anpassningen av tron till greker och romare till slut drar det längsta strået. I efterhand har kyrkan försökt jämka samman positionerna och nedtona spänningen. Matteus är den petrinska författaren, Markus och Johannes de paulinska. En sådan är också Lukas men han gör, enligt G., försök att balansera i konflikten.
Också andra teologiska reflektioner försöker läsa in detta ”maktspel” i den unga kyrkan med fler sfärer: Den matteiska, lukanska, Johanneskyrkan och Markuskyrkan etc. En del av dessa rollspel tillför nyttiga perspektiv, men är i grunden spekulativa. Men också mitt försök att läsa kronologiskt kan väcka liknande frågor.
Vi ska ha klart för oss att alla dessa tydningar är försök att tyda, förstå och genomskåda teologiska positioner som förändras. Ord, ordval och konfliktområden hjälper till att peka ut sådana arenor. Till det kommer den mera komplexa analysen av de olika skrifternas rimliga datering. Huvudparten av NTs texter placeras i slutet av det första århundradet. Ofta får 1 Thess och förvånande nog Galaterbrevet extremt tidiga dateringar till 48 och åren därefter.
Jag har i mina böcker dels godtagit kyrkans tradition att läsa breven från Paulus som paulinska, skrivna nära Paulus. I fråga om datering och kronologi följer jag i stort Tellbes i boken med Framtiden i ryggen. Av dem och Lukas berättelse i Apostlagärningarna, som jag menar är sänt när det slutar, dvs i början av 60-talet, från Rom, får vi stödjepunkter för kronologin. Med stöd av den kronologi som kan utläsas av Lukas berättelse om Paulus resande, och Paulus egna brev får vi en samlad kronologi som är rimlig. (För de första åren finns lite olika tydningar utifrån Gal resp Apg och man tvingas välja i fråga om antalet besök i Jerusalem, Paulus tystnad om Apostlamötet etc.)
Jag har snarare läst konflikten som en ideologisk kamp mellan olika tydningar, Goulder tenderar att mera tyda maktspelet. Jag har ställt personerna in i den här konflikten, G skildrar det snarare som ”politiska fält”; petriner, pauliner etc. Men frågorna som aktualiseras i mina böcker och G:s är snarlika, och oftast läser vi Paulus på ungefär samma sätt. Däremot läser jag in mycket mer i utvecklingen hos Paulus från resan från fariseismen till den mera renodlade kristentron.
Dateringen av Galaterbrevet är faktiskt en nyckelfråga. Skildrar man som jag en paulinsk utveckling är den formativa tiden under de första epistlarnas tid viktig. 1Thess anses autentiskt Paulus, men inte 2Thess. Jag ifrågasätter den separationen. Men oavsett om det är ett eller två brev menar jag att det är tydligt att den författare som skriver till Thess är ännu en farisé. Att denna person då, under samma tid, skrivit Gal är alldeles omöjligt. Detta driver Gal till en mer omedelbar närhet till 12Kor och Rom. Roms datering i slutet av 3:e missionsresan är mindre omdiskuterat, liksom författarautenticiteten.
För mig är det därför viktigt att de avgörande åren under mitten av 50-talet också åskådliggörs i 12Kor, Gal och Rom.
Då har Paulus inte bara en strid att uthärda vs Petrus, också med sin egen bakgrund har Paulus att strida. Detta fångas inte i Gs bok.
Jag har ju använt konflikten med fariséerna som mitt lackmustest. G istället skyddet av familjen Jesus och den petrinska jerusalemsförsamlingen, utvecklat av Matteus och kritiserat av Paulus. Skildringen av förlorad mark i Mindre Asien (paulinska församlingar förlorades till petriner) är en poäng hos Goulder. (Efesos är kanske den största skalpen). Och han skildrar sedan hur Kolosse är en ”återvinst” till paulinerna genom Epafras. Det är en spännande tydning.
Sammantaget finns det dock anledning att se värdet av att renodla de spänningsfält som fanns i den tidigare kyrkan, och analysera vad detta betyder för kyrkan i vår egen tid. Inte minst vad gäller de teologiska tydningarna och betoningarna.
söndag 13 maj 2012
måndag 7 maj 2012
I ryggen
hade Paulus en fariseism under omvandling. Shammai höll hårt på hela lagen hela dagen, medan Hillel bar embryot till modernismen. Men det var en religion med legalistiska inslag. Perfekt i händerna på den maktdimension som håller kontroll över människors liv. Från andra hållet - en totalitär världsmakt där kejsaren försökte svinga sig upp till gudomliga höjder. Ett världsrikets behov att kitta folket samman med Rom.
Den fd farisén hade att balansera hegemonierna. Det var genom korset han såg det. Den nya friheten. Given av GUD.
Jesus är Herre var ett upproriskt anslag.
Revolutionen stod för dörren. Men snart kröp frihetsrevolutionen upp i maktens knä. Och sitter där än.
Om detta vill Paulus säga en del på Överås ti 8 maj kl 19oo. Kyrkan före makten. (Paulusserien 2 av 3).
Den fd farisén hade att balansera hegemonierna. Det var genom korset han såg det. Den nya friheten. Given av GUD.
Jesus är Herre var ett upproriskt anslag.
Revolutionen stod för dörren. Men snart kröp frihetsrevolutionen upp i maktens knä. Och sitter där än.
Om detta vill Paulus säga en del på Överås ti 8 maj kl 19oo. Kyrkan före makten. (Paulusserien 2 av 3).
onsdag 2 maj 2012
6 ggr Paulus
de närmaste 14 dagarna.
Lö 5 maj på Arvet. Jag ska berätta om min vandring med Paulus. Start kl 10oo
Sö 6 maj. Jag ska predika en Paulus - den gamle - som ser på sin kyrka. Centrumkyrkan 11oo
Ti 8 maj kl 19oo på Överås. Kyrkan före Makten. Hur kunde man tänka sig att kristen tro lät innan hon kröp upp i Maktens knä.
Fre 11 maj 930-1530 Seminarium om Min Paulusbild, med 4 opponenter. Anmälan 031 402599 senast fre 4 maj.
Sö 13 maj. Centrumkyrkan kl 11oo. Ett brev till Kållered har upptäckts. Hur låter det?
Och till sist
Ti 15 maj. 19oo Överås: Paulus och dagens kyrka. Välkommen till huset med rum för dig.
Sedan ska jag kränga Paulusböcker på Gemensam framtids Kyrkokonferens i Linköping.
Sedan går Paulus på sommarlov. Och folket lämnas i lugn och ro.
Lö 5 maj på Arvet. Jag ska berätta om min vandring med Paulus. Start kl 10oo
Sö 6 maj. Jag ska predika en Paulus - den gamle - som ser på sin kyrka. Centrumkyrkan 11oo
Ti 8 maj kl 19oo på Överås. Kyrkan före Makten. Hur kunde man tänka sig att kristen tro lät innan hon kröp upp i Maktens knä.
Fre 11 maj 930-1530 Seminarium om Min Paulusbild, med 4 opponenter. Anmälan 031 402599 senast fre 4 maj.
Sö 13 maj. Centrumkyrkan kl 11oo. Ett brev till Kållered har upptäckts. Hur låter det?
Och till sist
Ti 15 maj. 19oo Överås: Paulus och dagens kyrka. Välkommen till huset med rum för dig.
Sedan ska jag kränga Paulusböcker på Gemensam framtids Kyrkokonferens i Linköping.
Sedan går Paulus på sommarlov. Och folket lämnas i lugn och ro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)