Goulder har i sin bok om St. Paul versus St. Peter dragit ut linjerna om en grundläggande i konflikt i den unga kyrkan mellan pauliner och petriner. Jerusalem var basen för petrinerna och olika centra i väster för paulinerna, under en lång tid Efesos men G. menar att Efesos förlorades av paulinerna till petrinerna.
Han skildrar Paulus som en smarting som med anpassningen av tron till greker och romare till slut drar det längsta strået. I efterhand har kyrkan försökt jämka samman positionerna och nedtona spänningen. Matteus är den petrinska författaren, Markus och Johannes de paulinska. En sådan är också Lukas men han gör, enligt G., försök att balansera i konflikten.
Också andra teologiska reflektioner försöker läsa in detta ”maktspel” i den unga kyrkan med fler sfärer: Den matteiska, lukanska, Johanneskyrkan och Markuskyrkan etc. En del av dessa rollspel tillför nyttiga perspektiv, men är i grunden spekulativa. Men också mitt försök att läsa kronologiskt kan väcka liknande frågor.
Vi ska ha klart för oss att alla dessa tydningar är försök att tyda, förstå och genomskåda teologiska positioner som förändras. Ord, ordval och konfliktområden hjälper till att peka ut sådana arenor. Till det kommer den mera komplexa analysen av de olika skrifternas rimliga datering. Huvudparten av NTs texter placeras i slutet av det första århundradet. Ofta får 1 Thess och förvånande nog Galaterbrevet extremt tidiga dateringar till 48 och åren därefter.
Jag har i mina böcker dels godtagit kyrkans tradition att läsa breven från Paulus som paulinska, skrivna nära Paulus. I fråga om datering och kronologi följer jag i stort Tellbes i boken med Framtiden i ryggen. Av dem och Lukas berättelse i Apostlagärningarna, som jag menar är sänt när det slutar, dvs i början av 60-talet, från Rom, får vi stödjepunkter för kronologin. Med stöd av den kronologi som kan utläsas av Lukas berättelse om Paulus resande, och Paulus egna brev får vi en samlad kronologi som är rimlig. (För de första åren finns lite olika tydningar utifrån Gal resp Apg och man tvingas välja i fråga om antalet besök i Jerusalem, Paulus tystnad om Apostlamötet etc.)
Jag har snarare läst konflikten som en ideologisk kamp mellan olika tydningar, Goulder tenderar att mera tyda maktspelet. Jag har ställt personerna in i den här konflikten, G skildrar det snarare som ”politiska fält”; petriner, pauliner etc. Men frågorna som aktualiseras i mina böcker och G:s är snarlika, och oftast läser vi Paulus på ungefär samma sätt. Däremot läser jag in mycket mer i utvecklingen hos Paulus från resan från fariseismen till den mera renodlade kristentron.
Dateringen av Galaterbrevet är faktiskt en nyckelfråga. Skildrar man som jag en paulinsk utveckling är den formativa tiden under de första epistlarnas tid viktig. 1Thess anses autentiskt Paulus, men inte 2Thess. Jag ifrågasätter den separationen. Men oavsett om det är ett eller två brev menar jag att det är tydligt att den författare som skriver till Thess är ännu en farisé. Att denna person då, under samma tid, skrivit Gal är alldeles omöjligt. Detta driver Gal till en mer omedelbar närhet till 12Kor och Rom. Roms datering i slutet av 3:e missionsresan är mindre omdiskuterat, liksom författarautenticiteten.
För mig är det därför viktigt att de avgörande åren under mitten av 50-talet också åskådliggörs i 12Kor, Gal och Rom.
Då har Paulus inte bara en strid att uthärda vs Petrus, också med sin egen bakgrund har Paulus att strida. Detta fångas inte i Gs bok.
Jag har ju använt konflikten med fariséerna som mitt lackmustest. G istället skyddet av familjen Jesus och den petrinska jerusalemsförsamlingen, utvecklat av Matteus och kritiserat av Paulus. Skildringen av förlorad mark i Mindre Asien (paulinska församlingar förlorades till petriner) är en poäng hos Goulder. (Efesos är kanske den största skalpen). Och han skildrar sedan hur Kolosse är en ”återvinst” till paulinerna genom Epafras. Det är en spännande tydning.
Sammantaget finns det dock anledning att se värdet av att renodla de spänningsfält som fanns i den tidigare kyrkan, och analysera vad detta betyder för kyrkan i vår egen tid. Inte minst vad gäller de teologiska tydningarna och betoningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar