Så har jag återvänt till sammanhangsläsning av Bibeln. Matteus, Markus och Lukas, -us evangelisterna, är ju texter trädda på samma tråd. Kanske är Markustexten den äldsta och de andra två - med sina längre texter- dessutom haft någon, eller flera andra källor.
Sökte en gemensam synopsis, antar att det finns, men valde till slut att klippa samman dem i tre spalter och jämka texterna. Intressant. Väldigt mycket gemensamt, till och med identiskt.
Tror jag kommer att ägna mig åt det som sticker ut, avviker, ger egna betoningar.
Rekommenderar en egen läsning, gärna med parallelläsning.
Markus och i viss mån Lukas skriver till en global publik, medan Matteus lägger till rätta för en judisk läsekrets.
Man måste nog, tyvärr, tänka sig ett antal författare, redaktörer och möjligen några årtionden in i den unga kyrkan. Man känner verkligen att man hade önskat dagboksanteckningar inifrån lärjungagruppen. Ord som luktade svett och vånda,som tog med oss i aha-upplevelser.
Men texten är mer friserad, men inte långt när så kammad som dogmtillverkningen senare blev i kyrkan.
Inkarnationen är ingen stor sak, uppståndelsen mest något självklart, men där börjar texterna bli rapsodiska.
Återkommer nästa tisdag till släktlistorna. Josefs släktlistor. Hur kunde de bli så stor sak hos Matteus och Lukas?
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar