Evangelium på riktigt

Paulus omläst landar i sju punkter:
1. Två paradigm. Vi måste ta hans paradigmatiska skifte på större allvar. Han lämnade sin fariseiska tydning och gick in i en helt ny. Mot Torah och laggärningarna satte han nåden och korset. GUD har gjort det och det är helt nytt. Vi har inte en motsträvig uppförsbacke för att nå Rättfärdighet. GUD ger oss den. Detta var vad som förnyade Luther och Wesley. Rättfärdighet genom tron allena. Vi kan inget göra för att kvalificera oss. GUD har gjort allt som kan och ska göras.

2. På naturens plan gäller synden eller nåden. Det är ett helt paradigmatiskt skifte. Människan är en ny skapelse, Skapelse 2.0. Vi har sedan att bekämpa vår syndiga natur genom att leva i ljuset av nåden. Vi går från GUDs fullhet till den slutliga fullheten. Vi går från GUDs frälsning till frälsningen. Vi går med GUD från Rättfärdiggörelsen till härligheten. Det är alltid samtidigt något som hände – på korset – och något vi tar emot på GUDs stora dag.

3. På vilken sida om korset står vi? Därför måste vi nu läsa om alla texter, i GT och NT, och se om de hör hemma i det gamla eller det nya paradigmet (Abraham finns i det nya, Mose och David i det gamla). Vi måste veta på vilken sida om korset vi står. (Petrus hade stora problem med det.)

4. Förbundet är försoningens tema. Försoningen ska i huvudsak läsas inom ramen för Förbundet – I tjänargestalt kom Ordet till oss och försonade allt… och älskade världen tillbaka till GUD. PoS 62, Hartman. Den rättsskipande dimensionen hämtar sina bilder från den judiska domstolen, inte det västerländska eller romerska rätten. Kyrkan har gått vilse i detta avseende under flera tusen år. Betoningen hos Paulus är helt annorlunda, och den får effekter på hela vår kristna tro, vårt tilltal, vår glädje och vårt allvar.

5. Kyrkans erbjudande av Gudsgemenskap är villkorslös. De krav som kyrkan har rest för medlemskap eller tro är helt utombibliska. Omvändelsen är främst valet mellan de gällande paradigmen och genom Jesus Messias har vi återvunnit gemenskapen med GUD. Det är detta liv vi nu har att leva med Kristus. Villkorslöst, men inte utan krav.

6. Den tro som får sitt uttryck i kärlek. Tron är hos Paulus många olika saker, och gör gemensam sak mellan GUD och Människan. När Paulus talar om att han ska föra alla till lydnad i tro exemplifierar han det sedan med fyra kapitel av anvisningar. (Rom 12-15).

7. Den kristna rörelsen är befrielse. Slöjan är borttagen, vi möter GUD som vänder sitt ansikte till oss och följer oss i den vardag som är människornas liv. Vi är befriade från allt det som begränsar oss, och det är mer en befrielse till än från. Godta varandra som Kristus har godtagit er till GUDs ära. Rom 15:17