Kampen mot ondskan

Har nu lördagskvällens embryo till morgondagens predikan klar. Får jag sparken nu?

GUDs finger

"Men om det är med Guds finger jag driver ut demonerna, då har Guds rike nått er. När en stark man vaktar sin gård med vapen i hand får hans ägodelar vara i fred. Men kommer det en som är ännu starkare och övermannar honom tar den mannen ifrån honom alla de vapen han litade på och fördelar bytet. Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar." Ur Lukas 11

Vem dödade Jesus? Var det ondskan, romarna, judarna, andra hedningar, de passiva, de starka, de svaga, det goda syftet... Ja. Vad var det som egentligen orsakade Jesu död? Det kan vara en fråga för söndagen som handlar om Ondskans makt.

Demoner var en populär förklaring och beskrivning av det onda, och ondskans makt. Någon benämning måste ju det obegripliga ha. Då visste de ju inget om virus och infektioner, cancer eller psykisk sjukdom. Kontinentalplattornas glidning över skapelseglöden var kända som fenomen men kunde ju inte förklaras, eller avkodas, liksom tsunamis och vulkanutbrott. Demoner – ett praktiskt samlingsnamn på det hotfulla. Eller djävulen själv, eller, som i texten, Beelsebul. Textens centrala fråga är: Driver ont ut ont?

På de allra flesta områden har vi idag bättre förklaringar än demoner. Låt oss säga det tydligt. De finns saker i Bibelns världsbild som helt enkelt är utdaterade. Det blir patetiskt att hålla fast vid ett okunnigt språkbruk med tvåtusen år på nacken. Och i motsats till vad vi kanske trott är det inte ett fasthållande av detaljer som vittnar om helhetens sanning utan förmågan att skilja mellan stort och smått, centralt och perifert. Demonerna spelar ingen roll för att idag berätta GUDs historia.

Det hindrar inte att det ännu finns saker vi inte förstår. Människors monumentala ondska hör dit. Hur kan någon medvetet besluta om att tusen eller miljoner andra ska dö? Är de drivna av Ondskan? Är Putin ondskans hantlangare? Drivs ISIS av djävulen?

Mycket ondska kan förklaras bra mycket närmare. Girighet driver andra i döden och en förvriden övertygelse om att min rätt får gå ut över andras liv. Kanske måste vi påminnas om många goda människors tystnad eller passivitet också möjliggör Ondskans framfart. Det kan vara av ondo att placera roten till det Onda i en andlig sfär, och utanför oss själva. Som om vi själva i grunden är oskyldiga till destruktiviteten. Eller skylla på GUD, när vi nått frågornas yttersta gräns.

Andevärlden borde i vår tid vara avmytologiserad. Gåtorna har fått nya, mera vederhäftiga namn: Gravitationen, en ännu pågående skapelse, mörk energi, svarta hål, Higgsfältet eller Gudspartikeln. Det innebär inte av vi ännu kontrollerar dem, men vi ser tydligare spår av ett sammanhang, som måste hanteras och förstås, i just detta sammanhang.

I praktiken argumenterar Jesus, i den här texten, emot att ont drivs ut med ont. Och han bollar tillbaka till dem som kritiserar. Under och demoner var inget som bara Jesus sysslade med. Men var det med goda eller onda krafter? Det tycks vara frågan.

Eftersom jag inte tror att vår gudstro bygger på vad GUD producerar i form av underverk, utan på den relation vi kan bygga, att vi är lierade med himlen – vi har ett sammanhang att utforska – så tror jag inte heller att det är meningsfullt att placera heller det onda utanför oss själva. Vi är inte offer för krafter. Vi fattar medvetna beslut om i vilken fåra vi vill leva. Jag ser ingen plats för en personlig Djävul. Det finns ingen arena kvar vid sidan av GUD. Det går inte att tänka ett rum vid sidan av GUD. Däremot finns det stort utrymme för att ställa sig fientlig till det goda.

Därför talar Jesus om GUDs finger och GUDs rike. GUDs rike har nått er, säger han. Det som är trons mål, och det sammanhang i vilket vi vill leva vårt liv.

Kampen mot ondskan är daglig. Och den är personlig och gemensam. Den pågår inne i oss. I vår tanke och i våra händer. Ställer vi oss på det godas, eller det ondas, sida. Det är den ständiga frågan för oss.

"Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar", säger Jesus. Det är i grunden följden av Jesu ursprungsord: "Följ mig." Inget annat definierar vårt uppdrag som människor: Likna Kristus. Om detta måste vi bli tydliga.