Kapitel 4 och 5 ”Någon satt på tronen.”

Nu har Johannes omsorgsfullt adresserat, skapat intresse hos sina läsare i de olika ”typförsamlingarna” och nu siktar han in sig på framtiden. Det profetiska ordet har hittills använts för att väcka, nu blir det profetiskt i meningen framåtsyftande.

Kommentarer: Johannes står häpen och ser på dramat när allt är på väg att ställas på sin spets. Kom ihåg nyckelhålet vi använder för att förstå: ”Jubla över detta, du himmel och ni heliga och apostlar och profeter! Gud har /…/ gett er upprättelse.” (18:20).

Det är drastiska bilder av ett skarpt läge, men vi delar Johannes hoppfullhet, det finns ändå någon som kan bygga bron mellan himmel och jord. Lammet, den laddade symbolen av offer, renhet och fullkomling. Minns att det är den Jesus som var Gud och människa, som förenade allt och öppnade för den försoning som knyter Gud och mänsklighet tätt samman.

Kapitel 6 (jag lägger ut några trådar, du och jag läser och nästa tisdag kommenterar jag och vi vandrar vidare. Välkommen med ditt bidrag, frågor, förundran…)

Nu skildras bilden av förstörelsen, beskrivs som straff. De första tecken var vad som blottlades bakom de sju sigillen, sedan kommer bilderna av de sju basunerna.

1. Vit häst. Segrarens färg, måste nog tolkas som den skenbara segern, senare skildrat i ord om Antikrist, en skör enighet, fastän allt ser ut att till sist gå illa.

2. Eldröd häst. ”Rätten att ta freden från jorden”. Blod och krig, de grövsta instrumenten för mänsklig oförmåga och ondska.

3. Svart häst. Dyrtid, tid för ocker, ekonomisk kollaps.

4. Gulblek häst. Döden, hopplösheten.

5. Femte sigillet, martyrerna, de som ska få den vita klädnaden.

6. Sjätte sigillet; jordbävning (solen blev svart som en tagelsäck, hela månen blev som blod) – hela existensen skakar.

7. (kommer vi till nästa vecka, Den stora skaran)

"Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. Ty deras stora vredesdag har kommit, och vem kan då bestå?" (6:16-17)

”Guds hemlighet fullbordats enligt det goda budskap han gett sina tjänare profeterna." (10:7)

Två centrala budskap; det ena är utmaningen: Vem kan då bestå? Den yttersta mänskliga frågan, vad är det som till slut är tillräckligt? Den andra knyter an till bokens huvudtema; Håll ut, Guds hemlighet fullbordas.

Vi läser i en tid av förföljelse och förtryck. Det är förenat med livsfara att vara en kristen, främmande gudar står som spön i backen. Förtrycket och nedtrycktheten är enorm; det är i det perspektivet vi måste läsa, men våra perspektiv kan komma att ställa andra frågor. Vilka?

Men
Det är också angeläget att se utmaningar i tiden och världen omkring oss. Kanske också vi tolkar det som nedräkning, men det finns alltid en alternativ modell; detta är uppmaningen till omvändelse, tro men också för rättvisa.

En avgörande läsning för all profetisk text är om det ska förstås som en ovillkorlig beskrivning av framtiden (oavsett om vi lyssnar till profetens varningsord) eller om det är skarp uppmaning till bättring.


Senast nästa må (16 mars) kommer du och jag med våra kommentarer på denna interaktiva sajt, och sedan fortsätter vi läsandet i Uppenbarelseboken (kap 7).

.