Paulus anklagas men hävdar sin rätt som romersk medborgare. Jesu uppståndelse är den centrala frågan, ständigt betonad i den unga kyrkan, där hamnar han också mitt i den judiska debatten mellan olika parter.
Konflikten mellan en del av judarna och den unga kyrkan skärps. Paulus anklagas och utber kommendantens löfte att få tala till det uppretade folket. I 22 får vi del av talet, Lukas står nedanför och antecknar.
Paulus tal är personligt. Han räddas i första fasen av sitt romerska medborgarskap, men överförs till Rådet. Frågan om uppståndelse i allmänhet, och Jesu uppståndelse i synnerhet kommer i centrum. Fariseer och saddukkeer hade olika uppfattningar. Inför Felix skärps kritiken och nu blir det tydligt att angreppsättet inriktar sig på att han splittrar judarna och tillhör i själva verket ”nasareernas sekt”, som sådan, med anknytning till Jesus från Nasaret (även om nasir också kan ges andra härledningar).
Två år blir Paulus kvar i tämligen fritt men skyddat boende. Felix ersattes av Festus. Och frågan blir aktuell igen.
Agrippa blir nästa instans.
Till nästa vecka läser vi ut Apostlagärningarna; Apg 27-28
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar