4 Mosebok 9-14
Nu börjar det gnissla i relationerna, Mose är trött. De var framme, men inte redo att gå in, bara Josua och Kalev trodde på uppdraget. Den tröstlösa fyrtioårsvandringen tar vid.
”Ensam orkar jag inte med detta folk, det är en för tung börda för mig.” (11:14)
9: Om Gud nu återupprepar påskordningen eller om det är olika källor som skrivits samman berör de åter påskens firande. Påminnelsen om vad Gud gjort för folket då de fördes ut ur Egypten.
Från vers 15 ff beskrivs den fantastiska bilden av gudomlig närvaro. Steg för steg, dag för dag ledde Gud folket på vandringen mot det hägrande livsmålet, ”de rättade sig efter Herrens påbud.”
10: Silvertrumpeterna introduceras, se paralleller till Uppenbarelseboken. Så bröt de upp från Sinai och skulle inta landet, men då…
11: Folket klagade. Mose tyngdes. Slavarna längtade tillbaka till slaveriet… - de ville ha kött. Makten och ansvaret delegeras till folkets äldste, de sjuttio (jfr med då Jesus sänder ut sina lärjungar – 12 apostlar, som stammarna, 70 äldste, antalet lärjungar som sänds ut på ”praktik” (72 i ngt av evangelierna), folket få vaktlar nog för dem alla, men girigheten straffas. Men Herren försvarar Mose.
12: Även storasyskonen Mirjan och Aron klagar på Mose. (Men nu talas det om en kushitisk hustru, inte en från Midjan, kanske en annan. Det kan också handla om en annan skrifttradition som nu förbereder oss på konflikten med det midjanitiska folket, efter allt vad svärfar (som var midjanitisk präst) betytt för Mose…)
13: Nu utses de 12 spanarna, en från varje stam, som skulle rekognoscera. Bara Kalev och Josua trodde det var ett möjligt uppdrag. Situationen kärvar, folket klagar alltmer och ”straffas” med 37 års vandring genom öknen, i avvaktan på att alla tvivlare skulle ersättas med ”det nya folket”, ökenfödda, alla utom Josua och Kalev.
14: Folket revolterar, men det borde de inte ha gjort. "Nu tar vi saken i egna händer och återvänder till Egypten." (14:4) Nostalgin, längtan tillbaka, fasthållandet vid de förgångna mönstren – mänskligt naturligt, men inte i enlighet med Uppdraget. Men Mose ber för folket. Situationen bygger nu upp den stora konflikten med alla de folk som redan fanns på plats. Från första början går det illa för folket på vandring.
Nästa vecka läser vi 4 Mos kapitel 15 till 19, lite lagrepriser, men också den röda kon och Arons stav.
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar