5 Mosebok Deuteronomium

5 Mos 1 – 5

Tänk dig nu att folket pånytt är i exil, i Assyrien eller Babylon (nuvarande Irak). De återberättar och kanske rekonstruerar sin historia, samlar på nationens identitet, bygger upp moralen för att överleva och att för en gång bli fria, eller i vart fall leva drömmen…

5 Mosebok är som en inledningstext till de kommande historiska böckerna. Lite mera tillrättalagt, lite mer stringent. Möjligen finns det en, eller en grupp, författare som ligger bakom, man har nämnt Jeremia.

1: ”Herren, vår Gud, talade till oss” (6), ”Bryt nu upp” (7), ”Härmed överlämnar jag landet åt er” (8), ”Herren, er Gud, går framför er och strider för er, som ni själva såg honom göra i Egypten” (30), ”i öknen fick du erfara att Herren, din Gud, bar dig som en man bär sin son” (31). Historien läggs till rätta, man motiverar besluten, samspelet mellan Gud, Mose och folket är en intressant tidig upplaga av demokrati, inte utan konflikter.

2: ”Vi gick länge omkring i utkanten av Seirs bergsbygd” (1), ”Vänd nu mot norr!” (3). Kaftoreerna är ett annat namn för filistéerna, det begrepp som ligger till grund för den palestinska identiteten. Släktskapet är dock osäkert, araberna som begrepp fanns inte ännu, men som hebréerna är de rotade i dessa folk i regionen.

3: 26-28: ”Herren var förbittrad på mig för er skull och ville inte lyssna på mig. "Det är nog", sade han, "tala inte mer med mig om detta. Gå upp på toppen av Pisga, se dig omkring åt väster och norr, åt söder och öster, och låt blicken vila på vad du ser, ty du kommer inte att gå över denna flod, över Jordan. Ge Josua uppdraget, ingjut mod och styrka i honom, ty det är han som skall gå över floden i spetsen för detta folk. Det land som du ser skall han göra till deras egendom." Berättelsen tar upp den svåra frågan om att överlämna ledarskap. Inse att ens tid är ute, att andra är bättre rustade…

4: 6-8 ”Ni skall följa dem och lyda dem för att andra folk skall se er vishet och insikt. När de hör alla dessa stadgar kommer de att säga: "Detta stora folk är verkligen ett vist och insiktsfullt folk!" Vilket stort folk har gudar som är dem så nära som Herren, vår Gud, är oss nära varje gång vi åkallar honom? Och vilket stort folk äger stadgar och föreskrifter så rättfärdiga som denna lag som jag i dag förelägger er?” Versarna 20-40 bär synliga spår av syftet med texten; uppmaningen till folket i exil, inga avgudabilder, lydnad, Gud är en svartsjuk Gud. Det var förmanande och uppmuntrande på en gång.

5: Budorden repeteras. ”Tänk om de kunde bevara samma sinnelag, alltid frukta mig och hålla alla mina bud! Då skulle det för all framtid gå väl för dem och deras ättlingar.” (29)

Till nästa vecka läser vi 5 Mos 6-10, teologin läggs till rätta, man påminns om guldkalven…