Hebreerbrevet kap 12-13 och Filemon
Kap 12 handlar om uthållighet. Det skiljer inte budskapet så mkt från Johannes texter och Petri brev. Det är det ständiga budskapet till de förföljda kristna i den unga församlingen. Låt oss ha blicken fäst vid Jesus. Hos förf. till hebreerbrevet är också hotet levande, tuktan och fostran ges en gammaldags uttydning, bilden av den ”hårda guden” värjer vi oss för. Men visst ger den oss anledning till reflektion, och kanske tydning till vår egen tid.
Det är dock tydligt att det etiska anspråket på oss är högt ställd. Kärleken och ansvarstagandet för andra är ett viktigt tecken på en levande tro. Visa gästfrihet ”ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det” (13:2).
”Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet.” (13:8), marginalens mästare: ”Därför led också Jesus utanför stadsporten” (13:12), ”Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek.” (13:13).
Nåd åt er alla.
Filemon
I Brevet från Paulus till Filemon får vi mera vardagliga bilder från en annan tid. En man, Onesimus har blivit kristen, kanske tvivlar Filemon på den mannens goda uppsåt, men Paulus går i god för honom.
Det är lite insmickrande, men samtidigt beordrande, och det avslutas med en hälsning som inte går av för hackor: ”Jag hoppas nämligen att ni tack vare era böner skall få glädjen att se mig.” (22) Fastän Paulus sitter fängslad är inte självförtroendet knäckt.
Till nästa vecka läser vi Paulus brev till Titus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar