Breven till Timotheos

Inledningen är teologiskt intressant. ”Kristi Jesu apostel på uppdrag av Gud, vår frälsare, och Kristus Jesus, vårt hopp”, Treenighetsstrukturen är inte så fixt formad som i den senare kyrkan, Gud kan benämnas frälsare (iof helt ok).

Men det är på instruktionssidan som han är riktigt stark. ”Målet för dina förmaningar skall vara en kärlek som kommer ur rent hjärta, gott uppsåt och uppriktig tro.” (1 Tim 1:5). Det är ett strålande tretal; det rena egna hjärtat, goda avsikt och med uppriktig tro (detta har jag anledning att förkunna eftersom jag tror så). Lagen är någonting gott om man brukar den rätt.

Sedan ger Paulus en lista på den ”sunda läran.” Där finns många saker, också det som knyter an till den nu heta diskussionen om ”män som ligger med män.” Här är inte läge att reda ut eller argumentera. Men vi har sett i t.ex. Titus hur människosyn, syn på kvinnan är rejält ”outdated”. Låt mig här konstatera; listan omfattar mer än män som ligger med män, vi vet inte hur homosexualitet definierades, kanske som ”en förlustelse” där detta var uttryck för excesser, inte en djup egen identitet.

I tro och med gott uppsåt, en fin kombination (igen) (19).

I 1 Tim 2:5 visar Paulus den ofärdiga gudsbilden, med betoningen av Kristus Jesus som människa, idag skulle vi betonat hur han var både Gud och Människa.

Vi ska be för kungen, kvinnan ska underordnas. Paulus är som han är. Eva får skulden för syndafallet. I kap 3 verkar det dock som om kvinnan kan fungera som församlingsledare.

”Allt som Gud har skapat är bra och ingenting behöver vrakas, om det tas emot med tacksägelse; det blir rent genom Guds ord och genom bön.” (1 Tim 4:4-5) Det tycks vara så att Paulus är övertygad om att god tro och gott uppsåt renar tanken och livet, detta är ett av hans huvudbudskap, men det är som om han själv inte alltid tilltror det.

2 Tim 1:7 ”Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens.” Paulus uppmuntrar. ”Han har utplånat döden och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset genom evangeliet” (10).

Alla i Asien har vänt sig från mig - skriver han. Det låter som en överdrift, men säkert var motståndet stort och bakslagen flera.

Guds ord har inte fängslats (2:9), ”Ty har vi dött med honom skall vi också leva med honom” (11).

Framtiden blir tuff, människorna blir ytliga: ”De bär fromheten som en mask men vill inte veta av dess kraft.” (2 Tim 3:5).

Listan över medarbetare som svikit är skrämmande, Paulus är oförsonlig mot dem, i sin fångenskap och med sitt slit. Intressant är också att breven till Timotheos och Titus handlar om att de ska bege sig till Paulus, är det inte bättre att de stannar och gör sitt jobb?

Till nästa vecka läser vi breven till församlingen Thessalonike.