Till församlingen i Kolossai

Nu är vi alltså i en av församlingarna i Mindre Asien (nuvarande Turkiet). Lite i utkanten av romarriket, ett område med många gudar, korsade kulturer och parallella trossystem. Församlingen är inte grundad av Paulus men han passerade två gånger.

1:17 ”Han (Kristus) finns före allting, och allting hålls samman i honom.” Fin formulering, trons kärna. (Centrala delar av kapitlet utgör en koncis sammanfattning av evangeliet.)

I andra kapitlet blir det tydligt hur många idéer korsar dem, och riskerar föra dem bort. Paulus talar om det centrala, håll fast, håll ut.

3:12 ”Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.”
(I slutet av trean fortsätter Paulus sin rigida syn på det bestående, möjligen kan man kalla det, som han själv gör, för ”den goda ordningen”. Men tidsbegränsat är det allt i perspektivet.)

Ta väl vara på tiden, bevara ordens sälta… Paulus låter som Wesley, eller är det möjligen tvärtom.

I fjärde kapitlet räknas de upp som utgör kyrkans elit. Läkaren Lukas, evangelisten, forne slaven Onesimus, Markus, Barnabas´ kusin. En samling karlar i gemensam tjänst (Paulus; kvinnorna då, var har du kvinnorna?).

Brevet ska läsas i fler församlingar och de ska läsa andra brev, brevet till Laodekeia har vi inte kvar.

Nästa vecka läser vi Filipperbrevet, det stora teologiska brevet. Då är vi tillbaka i Makedonien.