Relevans är med rätta ett omdiskuterat begrepp. Kanske för att det är släkt med relativt, lite vagt, frågan blir vad och vem som avgör.
Själv skulle jag säga att jag har lika stora problem med att låta relevansen styra som att låta bokstavsläsande tydning gälla. Därför tror jag att postkristendomska f f a utmanar vår förmåga och våra uttryck för det autententiska.
Under den här resan mot ny gemensam kyrka har jag från olika håll lärt mig att tala mera om Jesus. Hade väl kanske glidit in i tesen som väl blev titeln på en bok "Gud - ja, men Jesus?" Det kändes mera öppet att benämna det heliga med ordet Gud. Bibliskt är det helt OK, det är i Gud vi lever, rör oss och är till...
Men bestämningen - riktningen blir tydligare om kyrkan väljer att tala om Jesus. Hur låter det tilltalet för dem som inte har Bibeln i blodet? Kanhända är det just här postkristendomskan kommer till. Autenticiteten i inkarnationen, Jesu liv, död och uppståndelsen. Konkret och synlig då den berör människor. Den historiske Jesus och den levande Herren - hur talar vi om Honom?
LÄNGTAN EFTER RIKET. Nu läser vi om med Paulus som guide.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar